SKMA om Den mångtydiga intoleransen

Willy Silberstein kommenterar rapporten Den mångtydiga intoleransen – en studie av gymnasieungdomars attityder 2009-2010. Texten publicerades på Forum för levande historias hemsida 1/11.

Som ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism önskar jag självklart att fördomar mot judar hade minskat.

Men jag är mer realistisk än så. Jag vet att det finns djupt rotade, förutfattade meningar om t ex judar liksom, tyvärr också  mot muslimer och romer.

Likafullt finns också hopp att utläsa ur undersökningen. Det gäller t ex inställningen till homosexuella. Den har blivit betydligt bättre, det är märkbart färre personer som har fördomar mot homosexuella.

Det inger hopp på minst två sätt. Dels är det självklart skönt att se att en grupp, som så länge fått kämpa för acceptans, kommit en bit på vägen till det självklara, att varje människa själv får leva i enlighet med sin önskan, utan att omvärlden ska lägga sig i.

Men vi ser också att ett genomtänkt arbete för ökad förståelse ger utdelning. Säkert har en ökad medvetenhet på politisk nivå och ett brett samhälleligt stöd för arbetet mot homofobi gett resultat.

Jag skulle gärna se motsvarande politiska engagemang mot antisemitism, islamofobi och antiziganism.

Jag tror dessutom att många företrädare för homosexuella har varit skickliga på att berätta om sin situation.

Det får tjäna som inspiration också för oss i Svenska kommittén mot antisemitism.

Låt mig med bara några ord sammanfatta undersökningens resultat när det gäller inställningen till judar.

Lite mer än 25 procent av eleverna i gymnasieskolan har en positiv inställning till judar. Cirka 20 procent var negativa och ungefär hälften hade en kluven inställning – vad nu det innebär.

Det är allvarliga siffror. Att en elev har fem har en negativ inställning till en person bara för att han eller hon är jude är förfärligt.

Nu är det alltid farligt och svårt att dra långtgående slutsatser av ett fåtal frågor i en attitydmätning. Men så mycket kan man tyvärr ändå konstatera som att utvecklingen går åt fel håll, även om vi inte pratar om några dramatiska förändringar.

När elever år 2003 fick värdera påståendet ”Judarna har för stort inflytande i världen idag” så instämde 15 procent.

Motsvarande siffra nu är 19 procent. Det kan se lite ut, men det är faktiskt nästan 25 procent fler som instämmer i ståndpunkten att judar har för stort inflytande i världen nu jämfört med för sju år sedan.

Siffrorna kommer inte ur ett vakuum. Att judar skulle ha för stort inflytande är en åsikt som nazister och andra judehatare länge spridit, det var ju en av grundteserna för nazisterna i Tyskland på 1930-talet. Vanföreställningarna sprids fortfarande, det räcker med en minuts surfande med rätt sökord på nätet.

Vi har under senare år sett en allt tydligare antisemitisk strömning globalt, inte minst i flera europeiska länder. Även Sverige har påverkats. Antalet anmälda brott med antisemitiska motiv ökade med 57 procent år 2009. I bland annat Malmö har judar och judiska institutioner utsatts för ett ökat antal attacker.

Att judiska byggnader faktiskt brunnit i Sverige på 2000-talet är självklart skrämmande.

En annan viktig fråga är att många blandar samman judar – i t ex Sverige – med Israels agerande.

Jag ska erkänna att jag hade väntat mig högre siffror. Men likafullt är jag oroad över att tolv procent av de tillfrågade eleverna tycker alltmer illa om judar på grund av Israels agerande. Man kan också notera att hela 40 procent inte har någon åsikt.

Undersökningen visar vidare att det bland unga i Sverige idag existerar fördomar och negativa attityder till en rad olika grupper. Den understryker det felaktiga och djupt problematiska i påståendet, vanligt i den offentliga debatten, att antisemitismen skulle ha försvunnit eller ”ersatts” av fördomar mot muslimer. Så är inte fallet. Både antisemitism och islamofobi utgör, tillsammans med andra former av gruppfientlighet, reella problem i dagens Sverige. Det är viktigt att detta nu erkänns och att strategier utvecklas för att motverka samtliga dessa företeelser.

Vi kan alltså se kunskapsbrister som gör att människor har fördomar mot exempelvis judar. Det en uppmaning till oss i Svenska kommittén mot antisemitism att anstränga oss ytterligare.

Vi gör redan en hel del. Något av det viktigaste är att vi utbildar lärare som i sin tur undervisar om antisemitism och därmed motverkar fördomar i klassrummen. Och vi bidrar varje år till att hundratals skolelever besöker Förintelsens platser i Polen och ges gedigna kunskaper om konsekvenserna av judehat, rasism och nazism. Undersökningen från Forum för levande historia visar hur angeläget det är.

Kunskap är ett viktigt medel mot fördumning och fördomar.

SKMA kommer oförtrutet att fortsätta att informera, upplysa och utbilda. Mer kunskaper, färre fördomar, så enkelt – och så svårt är det.

Willy Silberstein
Ordförande Svenska kommittén mot antisemitism

Annonser

%d bloggare gillar detta: